Mer om verksamheten
Tyngdpunkten i min verksamhet är projektering av konstruktionsritningar för nybyggnad och ROT-sektorn. Företaget har i denna del alltså inriktning på den lilla skalan, projekt upp till uppskattningsvis 8-10 miljoner, ofta nybyggnad av småhus eller tillbyggnader, för privatpersoner. Specialiteten i denna verksamhet är murat och putsat byggande, framförallt murade stommar och puts på blockmurverk. Kanalmurade tegelväggar (dvs halvstens fasadmur, isolering och bärande bakmur av tegel eller annat stenmaterial), homogena murblock av lättbetong respektive tegel (”Porotherm”) samt leca isoblock har vi arbetat med i ett stort antal projekt.
Enbostadshus, kv Svolder, i Lund under uppförande. Stommen utgörs av homogena tegelmurblock, som putsas in- och utvändigt. Arkitekt: Svante Lundkvist
Beträffande hållbarheten är det ju så att ju mer komplext det är att ersätta en komponent desto längre hållbarhet ska den ha. Exempelvis är det OK att använda tätskikt av takpapp, eftersom det går rimligt enkelt att förnya beläggningen efter ett antal decennier. Men under grundkonstruktionen ska man uteslutande ha icke organiska material, eftersom dessa i praktiken inte går att byta. Det innebär att cellplast under bl.a. murade väggars inte minst bärande väggars) sulor bör undvikas, framförallt när man bygger stenhus. Under plattor på mark brukar vi lägga 300 mm cellplast, men det skulle egentligen vara bättre att lägga helt oorganisk isolering, t.ex. cellglas. Sistnämnda materialslag har dock hittills känts lite för exklusivt. Möjligen kan det vara så att en ökad användning av cellglas (”foamglas”) är på gång och priserna därmed blir mer i paritet med cellplast. Under senare år har företaget medverkat i en del projekt där man istället för cellplast under plattor på mark valt att isolera med perlit, som är ett icke organiskt, mineraliskt material med bra värmeisoleringsegenskaper. Mikroorganismer, som mögelsvampar, kräver för tillväxt att miljön har hög fuktnivå, lämplig temperatur (optimalt i intervallet 15-25 oC, under +8o är tillväxten begränsad, därför har vi normalt temperatur under det i kylskåpen). Och naturligtvis tillgång till organiskt material, till exempel trä och träbaserade material. Sunt förnuft säger att ett visst energiflöde genom väggar är positivt för de organiska komponenterna eftersom det gynnar uttorkningen. Och trä kan klara en fuktig miljö periodvis, om det får tillfälle att torka ut mellan varven. När man idag ökar isolertjockleken rejält torde det vara överhängande risk för att fukt- och mögelproblemen i ytterväggarna ökar igen. Byggande med uteslutande icke organiska material i ytterväggarna (och allra helst i hela klimatskalet) har däremot uppenbara fördelar i detta avseende, frånvaron av organiska material medför en fuktsäkerhet av en annan storleksordning än träbaserade. Stenbaserade material utgör helt enkelt ingen grogrund för mikrobiologisk aktivitet. Man kan också säga att denna skillnad mellan organiska och icke organiska material speglar deras olika sätt att gå tillbaka till naturen. Stenmaterial bryts i första hand ned genom mekanisk påverkan, ”droppen urholkar stenen”, en process som kan ta tusentals år (fast den kan gå snabbare om man inte gör rätt). Allt organiskt förflyktigas genom främst mikrobiologiska processer.
Nybyggnad av bostadshus, Borgeby. Yttervägg med stomme av lättbetong, isolering och fasadtegel. Ark: Kjell Adamsson, Fojab.
Det faktum att diskussionen här mest handlat om stenhusens fördelar och trähusens risker innebär inte att jag är motståndare till träbyggande. Tvärtom, trä är i många fall ett bra byggmaterial. Exempelvis har min tidigare medarbetare Johan Jönsson och jag projekterat en handikappanpassad promenad och plattform av träkonstruktioner i Fulltofta, Höör och vi har arbetat med en rad småhusprojekt i trä. Det handlar om att använda varje material på dess egna villkor, och att undvika den slentrianmässiga, oreflekterade användningen av trästommar i Sverige som tyvärr utgör en slags ”mainstream” i dagens byggande i landet. Ett byggande där tegel och putsfasader används i sammanhang där de inte hör hemma, ofta genererande byggtekniska problem i de fuktkänsliga väggkomponenterna.
FoU-aktiviterna har genererat ett omfattande kontaktnät inom mur- och putsbranschen. I denna del ingår att jag med mer eller mindre jämna mellanrum håller seminarier/föreläsningar om murverk på olika universitets- och högskolor, inom arkitekt- och ingenjörsutbildningar. Vidare att jag är aktiv inom Sveriges murnings- och Putsentreprenörförenings (SPEF) utbildningsverksamhet. Jag har också fått en hel del kontakter med murverksintressenter i Danmark, bl.a. Kalk- og Teglvaerksforeningen och Teknologisk Institut (jag är kontaktman i Sverige för Teknologisk Instituts dimensioneringsprogram EC6.design).
Bostadshus, Baskemölla, kanalmur tegel, ark: Max Holst
- Utöver de verksamhetsgrenar som beskrivits ovan jobbar jag med en rad andra typer av arbetsuppgifter, som inte så lätt låter sig inordnas i någon av de ovanstående kategorierna. - Jag får idag förfrågningar om murverksfrågor från andra delar av landet. Ibland handlar det om att jag anlitas som specialkonsult för dessa frågor, som komplement i projekteringsgruppen. - Inriktningen mot murat och putsat byggande har också genererat arbetsuppdrag från materialindustrin, från t.ex. Tegelmäster, Wienerberger, Randers Tegel och H+H. - Jag har också kommit att arbeta med olika projekt där antikvariska aspekter är centrala. I denna kategori kan nämnas projekt på Citadellet i Landskrona (i samarbete först med med Gunilla Svensson Arkitektkontor, sedan med Johan Celsing Arkitektkontor), Östra Kyrkogården i Malmö (i samarbete med Johan Celsing Arkitektkontor), Landsarkivet i Lund (i samarbete med Fojab Arkitekter), ombyggnad av Åtvids stora kyrka, Åtvidaberg till församlingshem (i samarbete med Pål Dunér, Vattentornet Arkitektkontor, Eksjö), till- och ombyggnad av Rögle Kloster (i samarbete med ark Anna-Karin Jägare) samt ombyggnad av inspektorbostaden vid Löberöd Slott (i samarbete med ark Lena Rosén, Hjärnarp).
De olika grenarna av verksamheten i företaget är viktiga för varandra. Inte minst är det tydligt att tillämpningen i praktiska projekt är essentiell för aktiviteterna inom FoU- och utbildningssidan. Engagemang i FoU-projekt kan hela tiden ges praktisk anknytning i byggprojekt, den projekteringsverksamhet företaget arbetar med är egentligen en förutsättning för att vi ska känna att vi har saker att tillföra i FoU- samt utbildningssammanhang. Kommentarer kan skickas till Tomas Gustavsson. Uppdaterat: 2019-01-24. |